Zum Inhalt springen

Informaatik

Faan Wikipedia
(Widjerfeerd faan Informaatiker)
Tekst üüb Öömrang


At Informaatik as det wedenskap faan't süstemaatisk aptiaknin, seekrin, ferwerkin an fersjüüren faan informatsion, fööraal det automaatisk ferwerkin mä kompjuutern.[1]

Began[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Al loong haa a minsken diarauer spikeliaret, hü jo det reegnin ianfacher maage küd.

Digitalisiarang[Bewerke | Kweltekst bewerke]

So rocht kaam det werkin mä informatjuunen uun a gang, üs a dooten digitalisiaret wurden san. Di iarst digitaalreegner, di programiaret wurd küd, baud Konrad Zuse 1941. An auer en reegner bluas "0" an "1" (struum ütj - struum uun) ferstäänt, san programiarspriaken ütjwerket wurden. A iarst spriaken wiar: Fortran, ALGOL, Lisp an COBOL. Uun a 1970er juaren kaam spriaken för PCs ap: BASIC, Pascal, C++, Java, C#, SQL. Daalang jaft at en hialer rä spriaken; för arke brük weder en ööder.

Tu en wedenskap as informaatik uun a 1960er juaren wurden, an sant 1968 koon'am det studiare.

Onerfeeg[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Daalang dialt ham det fääk iin tu:

  • Teoreetisk informaatik
  • Praktisk informaatik
  • Technisk informaatik
  • Uunwand informaatik
  • Konstelk Inteligens

Kwelen[Bewerke | Kweltekst bewerke]

  1. Efter: Duden Informatik A – Z: Fachlexikon für Studium, Ausbildung und Beruf, 4. aplaag, Mannheim 2006. ISBN 978-3-411-05234-9

Luke uk diar[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Commons Commonskategorii: Informaatik – Saamlang faan bilen of filmer

Wikibooks: EDV (sjiisk)